Framtidens automation och automation i produktion

Kerstin Johansen, biträdande professor på Tekniska högskolan i Jönköping höll i den inledande halvtimmen för att ge de nästan 70 deltagarna ett axplock och inspiration av temat framtidens automation.

Grundläggande kännedom om automation är att det är skapandet av teknik och dess tillämpning för att kontrollera och övervaka produktion. Kerstin berättade vidare om Industri 4.0 som ett säkert sätt att samarbeta maskiner och människor emellan, en kostnadseffektiv resursfördelning och funktionen att vara en intelligent tillverkning viktig för att utveckla modern industri och ekonomi. Industri 4.0 är och kommer framöver att bli väsentligt i det hållbarhetsarbete och omställning som nu pågår inom industrin.

I sin dragning pratade Kerstin direkt till målgruppen lärare, som det satt flera av i publiken.  

– Det behövs väldigt många kompetenser! Berätta för era elever att kunskaper i engelska, eller en bra språkkänsla generellt, kommer att behövas i framtidens automationsindustri. Ett annat tips är att gå tillsammans med era elever på flera spännande digitala studiebesök som visar upp verksamheter digitalt. Nu i och med pandemin finns det gott om goda exempel, sa Kerstin Johansen.

Kerstin delade också tips till företagen, en exempelbild på lyckat strategiarbete kring hur man kan börja med smart produktion som effektiviserar verksamheten. Att ha aktuella kunskaper om trender inom smart produktion gör förtag mer attraktiva som arbetsplats. Kerstin avslutade din del med att prata om vikten av säkerhet.  

– Ett framtida automationssystem kräver säkerhet, både för maskiner och människor, där det också finns ett gränssnitt som gagnar produktiviteten i ett system. Automation handlar om att människan och tekniken ska gå i takt med varandra, där både den fysiska och psykiska ergonomin måste tas hand om.  

Del två hölls av Anders Krantz och Jimmie Sollén från Husqvarna, ett av Teknikcolleges samverkansföretag. De gav en inblick i Husqvarnas automatiserade produktion och materialhantering, vilka utmaningar de står och har stått inför samt vilka resursbehov som förväntas framgent.

Jimmie Sollén började prata om företagets automationsresa. En av lärdomarna, som flera av deltagarna tog med sig, var att våga misslyckas.

– Vid automatiserad produktion måste man våga misslyckas, lära av misstagen och försöka uppmuntra sin organisation att det är okej att göra fel. Vår väg mot automatiserad produktion har vi brytit ner i mindre steg för att lättare komma åt målet. Vi har sett att även små framsteg ger en förbättring för företaget, sa Jimmie Sollén.

Vidare presenterades tre olika case inom Husqvarna, exempel inom produktionen som tidigare haft manuell kraft men som nu är automatiserad. Exempelvis lackering, cnc-bearbetning och montering av motorsåg. Tack vare automatisering har företaget gått från 15 anställda per robot till 2,5–2,7 anställda per robot, detta för att kunna konkurrera med billig arbetskraft. Med denna förändring uppstår också självklart nya kompetensbehov.

– För Huskvarna vill vi visa för de anställda vad vi kommer att behöva i framtiden, något som också är viktig information för skolorna att få veta. Idag behövs en helt annan kompetens, bland annat är det stor brist på automationstekniker och dataforskare, säger Jimmie.

Anders Krantz berättade vidare om automation i praktiken och gick bland annat in på fördelarna det bär med sig, såsom jämnare kvalitet och leverans, bättre arbetsmiljö och lägre produktionskostnad över tid.

Anders tipsade även om vad elever behöver lära sig för att lättare få jobb efter avslutade studier. Han poängterade att de bör kunna lite av varje; alltifrån PLC, CNC och robotar till sensorer och pneumatik, allt detta eftersom komplexiteten och integrationen mellan olika system ökar.

Föreläsningen avslutades i frågor som skapade fler intressanta kopplingar mellan utbildning och arbetsliv kopplat till temat. En fråga från publiken var hur pass viktiga de mjuka värdena är när man utbildar elever.   

– Det viktiga är att man som elev får med sig en verktygslåda, med matematik, kunskaper om att skriva, läsa så att man kan förstå instruktioner. De mjuka värdena kommer att handla om att samverka, med maskiner men också med människor som besitter kunskaper på andra områden. Komplexiteten gör att man måste klara av att samarbeta, så är det viktigt att träna på, säger Kerstin.

Därefter diskuterades frågan ifall nuvarande utbildning matchar kunskaper som företagen ser behövs. Alla tre föreläsare var överens om att det är svårt att veta till hundra procent.

– Det är en utmaning att veta eftersom vi själva jagar den tekniska utvecklingen och då hamnar innehållet i utbildningen också ett steg bakåt. Men vad vi vet att yrkesutbildningar generellt behöver göra mycket praktik som ger eleverna möjlighet att testa på det man ska använda sig av och jobba med, sa Anders.

– Det har varit så värdefullt att prata automation och kopplingen till framtidens utbildningar. Vi har fått höra exempel från verkligheten. Ett framgångsexempel är bland annat en aktiv samverkan och dialog mellan företag och skola, något som ligger nära Teknikcolleges verksamhet, avslutade Malin Blomqvist, processledare i Tc Södra Vätterbygden, som modererat föreläsningen.

Tc-talks nästa digitala föreläsning genomförs i början av juni med ett annat tema och är öppet för alla i Tc-Sverige att delta på.