Riksdagen röstade ja
Idag drygt fyra år senare har Riksdagen fattat beslut i frågan – och majoriteten röstade igenom förslaget! Detta är glädjande nyheter då förslaget till stora delar bygger på samma grundidé som Teknikcollege gör, att arbetslivets reella kompetensbehov i högre utsträckning ska styra utbudet av utbildningar. Nu när ett beslut är fattat kommer vi att vänta oss regionala lösningar för hur detta ska förverkligas regionalt runt om i landet.
– Jag anser att det är av största vikt att vi blir en del av lösningen. Vi har grunden till organisationen som kan utgöra “verkstaden” för att förverkliga det beslut som idag har fattats i Riksdagen, säger Peter Stenberg, vd för Teknikcollege Sverige.
Stärker den svenska industrin
Företrädare från arbetsgivare och fack inom industrin stod som avsändare på en debattartikel från februari i år (Gymnasiets yrkesprogram har för låg status - Altinget: Utbildning) där de fastslår att industrin under många år arbetat för att stärka kopplingen mellan arbetsmarknad och utbildningsutbud. Artikeln beskriver också att riksdagen nu får ett gyllene läge att stärka den svenska industrin.
Att förslaget nu är framröstat är alltså en stor fördel för industrins framtida kompetensförsörjning där utbildning planeras och dimensionernas efter arbetsmarknadens behov. Det har Teknikcollege sedan sin start 2007 arbetat för och med, men nu har vi även politikens högsta nivå med oss.
– Att få detta beslut fattat och klart innan sommaren ger oss inom Teknikcollege än mer energi inför hösten. Vi vet att vår verksamhet jobbar efter rätt struktur genom kommuner i samverkan och företag som engagerar sig i utbildningarnas innehåll. Dagens riksdagsbeslut är ett erkännande för Teknikcolleges idé och verksamhet lokalt, regionalt och nationellt, säger Peter Stenberg.
Utdrag från propositionen
Propositionen innehåller förslag som syftar till att underlätta ungdomars och vuxnas etablering på arbetsmarknaden och att förbättra kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv.
I propositionen föreslår regeringen föreslår bland annat att
- arbetsmarknadens behov ska få betydelse vid planering och dimensionering av vissa utbildningar inom gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning (komvux)
- kommunerna ska samverka genom avtal med minst två andra kommuner om planering, dimensionering och erbjudande av utbildning i ett primärt samverkansområde
- en huvudmans information om den gymnasieutbildning som huvudmannen erbjuder tydligt ska ange utbildningens inriktning och vad utbildningen kan leda till
- ett nytt godkännande av en ansökan som huvudman för gymnasieskolan ska förutsätta att utbildningen i fråga bidrar till att dels möta ungdomars efterfrågan, dels fylla ett arbetsmarknadsbehov
- det ska vara möjligt att fritt söka till de yrkesutbildningar inom komvux som erbjuds i det primära samverkansområde som den sökande är hemmahörande i
- en grunduppgift i det regionala utvecklingsansvaret bland annat ska vara att bedöma regionens kompetensbehov inom privat och offentlig sektor på både kort och lång sikt
- kommunernas skyldighet att lämna stöd för dagliga resor även ska omfatta elever under 16 år.
De ändringar som behövs i skollagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2023 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas 2025.