Yrkesutbildning får aldrig bli ett andrahandsval

Ja till yrkesprogrammens höjda status

6 oktober 2021
De flesta industriföretag i som samverkar inom Teknikcollege har klarat covidkrisen relativt bra och har nu mer att göra än någonsin. Återstarten av ekonomin riskerar dock att utebli då företagen har stora svårigheter att hitta rätt kompetens. Unga med en gedigen yrkesutbildning i ryggsäcken är attraktiva på arbetsmarknaden och har stora möjligheter till utveckling. Trots detta har antalet sökande till dessa program de senaste åren minskat. Den utvecklingen måste brytas.
Peter Marie Klas
Peter Stenberg, Marie Nilsson och Klas Wåhlberg säger alla ja till regeringens förslag.
Bildkälla: pressbilder

Det finns bra förslag på regeringens bord, bland annat det om att återinföra högskolebehörigheten på gymnasieskolans yrkesprogram. Något som vid en första anblick kan tyckas ha liten betydelse eftersom man idag redan har möjlighet att komplettera sin yrkesutbildning med de kurser som krävs för att bli behörig att söka till högskolan. Men efter 15 års samverkan inom Teknikcollege vet vi dock att det inte så enkelt.

För att vända utvecklingen krävs långsiktigt arbete med tydliga förutsättningar. Vi vet att signalvärdet har betydelse och sedan uppdelningen mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program förstärktes 2011 tror både elever och deras föräldrar felaktigt att en yrkesutbildning innebär ett avgörande livsval som man sedan sitter fast i. Den felaktiga bilden bekräftas av en ny studie* från Svenskt Näringsliv. Studien visar att den vanligaste orsaken till att elever inte väjer yrkesprogram var på grund av att de ville ha just högskolebehörighet i sin utbildning.

Vi välkomnar därför regeringens förslag som innebär att de högskoleförberedande kurserna ingår i programmen från början. Det blir därmed frivilligt för elever att välja bort dessa istället för att, som idag, välja till.

Men det handlar inte bara om signalvärden. Kraven på yrkesarbetare inom industrin har skärpts i takt med teknikutvecklingen och kommer att höjas ytterligare. Kurserna i svenska, matte och engelska behövs inte bara för att kunna söka sig vidare, utan är hos många företag nödvändigt för att man ska kunna få sitt första jobb och vidareutvecklas i sitt arbete.

Det finns inga enkla metoder som snabbt förändrar hur unga gör sina gymnasieval. Men i arbetet med Teknikcollege har vi sett att de som lyckas har några saker gemensamt; en nära samverkan med det lokala och regionala näringslivet, en hög ambitionsnivå och stora förväntningar på de studerande. Inom Teknikcollege har man också sedan länge praktiserat det förslag som regeringen nu föreslår – alltså att de ämnen som krävs för att nå grundläggande högskolebehörighet schemaläggs från början. Industrins parter har arbetat för en förändring i denna riktning under många år och förslaget har brett stöd i de flesta branscher. Det ligger i linje med den generella utvecklingen på arbetsmarknaden och mynnar ut i att företagen får vad de efterfrågar, både teoretiska praktiker och praktiska teoretiker.

Att återinföra högskolebehörigheten på yrkesprogrammen är en viktig pusselbit för industrins kompetensförsörjning, där också eleverna på yrkesprogrammen ges rätt förutsättningar inför framtiden. Nu hoppas vi att förslaget röstas igenom i riksdagen och att politiker i Sveriges regioner och kommuner tar sitt ansvar för att stärka yrkesprogrammen och göra dem attraktiva för unga igen!  

*https://www.svensktnaringsliv.se/bilder_och_dokument/rapporter/hxm3cy_varfor-valjs-yrkesprogrammen-bortpdf_1169125.html/Varf%25C3%25B6r+v%25C3%25A4ljs+yrkesprogrammen+bort%253F.pdf