fbpx

Teknikcollege Teknikcollege Teknikcollege på Instagram Teknikcollege på Twitter Teknikcollege på facebook
Du är här:

På den här sidan hittar du:
Samlad information om det avslutade ESF-projektet Status, kvalitet och matchning
Samlingssida för ESF-projektet

Status, kvalitet och matchning

Teknikcolleges nationella projekt Status, kvalitet och matchning (SKM) hade som övergripande syfte att att stärka ungas etablering i näringslivet. En nyckelfaktor till att långsiktigt säkra svenska industri- och teknikföretags behov av kvalificerad arbetskraft – nu och i framtiden.

Med finansiellt stöd från ESF pågick projektet från analysfasen september 2017 till slutkonferensen oktober 2020. Projektet har fokuserat på att skapa starkare band och bättre matchning mellan företagens kompetensförsörjningsbehov och de Teknikcollegecertifierade utbildningarna. Projektet har gett Teknikcollege muskler att utveckla och genomföra insatser som vi inte hade haft möjlighet till annars. Vi hade en bra plattform som nu har förstärkts, förbättrats och breddats för att nå ut till ännu fler. Genom projektet har vi ökat vår medlemsnytta, levererat utveckling och lyft alla fantastiska människor som engagerar sig i att förbereda våra unga för en framtid inom teknik- och industriyrkena. Teknikcollege har en ny position och högre status idag, både internt och externt.

I FOKUS

Projektets måluppfyllelse

Projektets måluppfyllelse

Läs mer


10 maj
I FOKUS

The Factory – slutkonferensen med de viktigaste leveranserna från SKM

The Factory – slutkonferensen med de viktigaste leveranserna från SKM

Läs mer


19 oktober

Temaområden

Det konkreta arbetet har utgått från tre prioriterade huvudområden:
Ökad attraktionskraft, Stärkt regional samordning och Ökad kvalitet i utbildningen

För att förtydliga och organisera projektets genomförande, samt säkerställa måluppfyllelse i projektet delades de tre huvudområdena upp i sex temaområden.

1

Kompetensförsörjning är i stor utsträckning en regional utmaning. Bristen på rätt arbetskraft uppstår där företagen finns, inte där människor bor. Den regionala nivån saknas i stort utsträckning inom utbildningssystemet vilket försvårar gemensamma insatser mellan skola och näringsliv. Teknikcolleges metod bygger på att skola, kommun och näringsliv samverkar regionalt, och erbjuder en beprövad plattform för just den typen av samverkan. Genom SKM har plattformen professionaliserats, effektiviserats och förtydligats för att den ska få ännu starkare förankring i befintliga Teknikcollegeregioner, och kunna etableras i nya.

Temaområdet Stärkt regional samordning har främst riktat sig till Teknikcolleges organisation och till företagen. Lokala och regionala processledare har arbetat tillsammans för att uppnå målsättningarna. Arbetet har bedrivits i tre spår:

Utveckling av nationell rapportering: Utvecklingsgruppen har vidareutvecklat och digitaliserat den årliga, nationella mätningen och rapporteringen av kvalitet och måluppfyllelse, och samtidigt tagit fram en helt ny undersökning för att mäta kundnöjdhet (NKI) hos företag, elever och lärare. Digitaliseringen av enkäterna har lett till en standardisering av frågorna vilket gör det lättare att jämföra olika resultat mellan olika skolor och regioner. Framöver kommer enkäterna dessutom att följas upp årligen istället för vart tredje år, något som skapar kontinuitet i utvecklingsarbetet. Resultatet från enkäterna ska sedan utgöra beslutsunderlag för prioriteringar i Teknikcolleges olika styrelser på samtliga nivåer. Rapporteringen av enkäterna blir också ett medel för att synliggöra Teknikcolleges resultat externt, exempelvis till finansiärer och företag.

Struktur för samverkan: Utvecklingsgruppen har tagit fram mallar för avtal och avsiktsförklaringar mellan skolor och företag. Under projektets gång har hela 400 avsiktsförklaringar skrivits under. Projektet har även tagit fram Handboken för Teknikcollege där bland annat samtliga parters roller och ansvar förtydligas. Med handboken till hjälp kan uppstartsfasen för nya medlemmar i Teknikcolleges regionala styrelser kortas. Samtidigt blir handboken en användbar manual för alla som arbetar med Teknikcollege på olika plan. Flera olika insatser inom projektet har också varit inriktade på att öka integrationen med till exempel vuxenutbildning och högskola.

Utbildning för företagsrekrytering: 40 processledare, yrkeslärare och näringslivsutvecklare har utbildats i hur de ska kontakta och bemöta företag när de ska förmedla Teknikcolleges mervärden och skapa nya samarbeten. Indikationer pekar på att fler företag rekryterats tack vara den här utbildningen. Ett nytt utbildningsmaterial för företagsrekrytering finns nu också tillgängligt ute i regionerna.

Det regionala perspektivet, geografiskt läge, infrastruktur och inte minst kompetensförsörjning är väsentligt för företagens förmåga att stärka sin konkurrenskraft. Arbetet inom temaområdet har förenklat och effektiviserat det oumbärliga regionala kvalitetsarbetet. Temaområdet kommer att arbeta med följande:

Insatser och verktyg

  • Handboken för Teknikcollege
  • Standard för avsiktsförklaring
  • Digitalisering av nationell rapportering
  • Företag-, lärar- och elevenkät
  • Företagsrekryteringsutbildning
  • Målgruppsanpassat kommunikationsmaterial
  • Fler utbildningsnivåer i Teknikcollegesamverkan

Utvecklingsgrupp
18 personer, främst processledare

Projektdeltagare
Temaområdet har inte haft projektdeltagare, utan jobbat med att skapa strukturella förutsättningar för övriga temaområden.

Temaledare
Rickard Bäck, Processledare Teknikcollege Östra Småland

Kontakt

2

Validering är ett sätt att säkerställa att elever på industrirelevanta utbildningar har rätt kompetens med sig ut i arbetslivet. Att ha sin kompetens på papper, oavsett hur man förvärvat den, ger personlig trygghet och samtidigt ökar det rörligheten på arbetsmarknaden. Begreppet branschvalidering håller på att etablera sig i näringslivet. Teknikcolleges organisation är en utmärkt plattform för att etablera och öka tillgängligheten till branschvalidering inom industrin. Under SKM har fler testcenter etablerats inom Teknikcollegefamiljen och fler testledare har utbildats.

Temaområdet Validering har fokuserat på att etablera, implementera och testa validering på ett antal skolor inom Teknikcollege. En branschvalidering säkerställer att eleven har de kunskaper och färdigheter som krävs för att kunna arbeta inom en viss bransch. Svensk industrivalidering ansvarar för standardiserade valideringsmetoderna, till exempel Industriteknik BAS, som använts inom projektet. Inom projektet har 24 testledare utbildats och tolv nya, ackrediterade testcenter etablerats. Totalt har 285 elever från tio olika Teknikcollegeskolor genomgått så kallade förtest inom Industriteknik BAS och av dessa genomförde 111 elever den skarpa valideringen. Branschvalidering har även genomförts inom Underhåll BAS (5 elever), Svets vit (19 elever), Grönt cert (17 elever) och Maskinsnickare (10 elever).

Arbetet med validering har synliggjort vilken kompetens som efterfrågas av branschen, och vad som saknas i undervisningen. Utbildningarna har därmed kunnat utvecklas för att att bättre möta branschens behov. Flera lärare uppger att de, efter att de sett resultat från validering av elever, inkluderat nya moment som tidigare inte ingått i utbildningen. Därmed har kvaliteten på utbildningen höjts och programmen blivit mer attraktiva.

Fler ackrediterade testcenter och diplomerade testledare inom Teknikcollege ger många fördelar. Förutom möjligheten att stämma av utbildningarnas kvalitet och innehåll och kan valideringstjänsten också öka utbildningsanordnares status, både hos elever och i näringslivet. Alla testcenter inom Teknikcollege är tillgängliga även för befintliga och nya samverkansföretag och kan därför öppna upp nya möjligheter till samarbete och gemensamma fortbildningsinsatser.

Insatser och verktyg

  • Utbildat 24 testledare
  • Ackrediterat tolv testcenter
  • Validering av projektdeltagare
  • Informationsmaterial
  • Utveckling av industrirelevant utbildning i förhållande till kvalifikationerna inom Svensk industrivalidering

Utvecklingsgrupp
24 yrkeslärare

Projektdeltagare
285

Temaledare
Tommy Töyrä, Luleå Gymnasium

Kontakt

3

Möjligheten till praktik på företag är helt avgörande för yrkesutbildningens kvalitet. För företagen innebär det en stor arbetsinsats att på ett bra sätt ta emot studerande och se till att det blir ett meningsfullt lärande på arbetsplatsen. SKM har skapat förutsättningar för att kvalitetssäkra elevernas tid hos företagen vilket både ökar den studerandes anställningsbarhet och underlättar handledarens och lärarens uppdrag koppat till apl, arbetsplatsförlagt lärande. Projektet har gett Teknikcollege möjlighet att visa företag möjligheterna och mervärdena med apl. Samtidigt har vi stärkt handledarens och yrkeslärarens roll och kompetens kring det företagsförlagda lärandet, och underlättat för framtida rekrytering till samverkansföretag.

Temaområdet Kvalitetssäkrad apl har främst riktat sig till ansvariga för praktikverksamhet, det vill säga lärare, apl-samordnare, företagsrepresentanter och inte minst handledare ute på arbetsplatserna.

Teknikcolleges handledarutbildning har utvecklats för att ännu bättre förbereda företagen på sina praktikperioder. Utbildningen har exempelvis kompletterats med en utbildningsmodul för handledarnas chefer. Ett viktigt syfte har varit att bättre förbereda ledningen på att ta emot nyanlända i företaget, till exempel genom att förbereda dem på kulturskillnader och genom tips på hur man kan stödja apl-elevernas språkutveckling under praktiken. Med stöd av 175 aktiva handledare har även en ny modul i utbildningen tagits fram som fokuserar på inkludering och arbetsplatskultur. En viktig åtgärd för att bättre återspegla Teknikcolleges mångfalds- och jämställdhetsarbete i handledarutbildningen.

Teknikcollege har en modell för kvalitetssäkrad apl som stöds av vår handledarutbildning. Som ett led i att stärka arbetet runt det arbetsplatsförlagda lärandet har även, inom ramen för SKM, ett digitalt apl-verktyg utvecklats som stöd till handledare, studerande och lärare. Femton yrkeslärare från ett tiotal gymnasieskolor har deltagit i utvecklingsarbetet. De nya apl-verktygen gör det tydligare för både elever och arbetsplatser vad det är elevernas ska lära sig under sin apl. Verktyget ger också nya möjligheter för både lärare och elever att i text, bild och video dokumentera olika steg i det arbetsplatsförlagda lärandet. Det underlättar också för lärarna att följa eleverna under apl-perioden och på så vis ha större chans att påverka och ge vägledning efterhand.

Sedan handledarutbildningen lanserades har 4000 handledare utbildats och därigenom blivit mer delaktiga i elevernas lärande och kan lättare handleda dem på arbetsplatsen.

Insatser och verktyg

  • Nya moduler i Teknikcollege handledarutbildning med fokus på inkludering
  • Handledarutbildning för chefer
  • Digitalt apl-stöd

Utvecklingsgrupp
15 personer (yrkeslärare och processledare)

Projektdeltagare
134

Temaledare
Tommy Töyrä, Luleå Gymnasium

Kontakt

4

Innovationsförmåga och entreprenörskap är egenskaper som är attraktiva och efterfrågade på arbetsmarknaden. I skolan har det dock varit svårt att hitta en bra modell för att sätta begreppen i sina rätta sammanhang. Inom ramen för SKM har Teknikcollege lyft fram två befintliga och framgångsrika utbildningskoncept, Blixtlåset och UF-företagande, och kompletterat dem med aktuell forskning. Resultatet är en väl sammanhållen process för gymnasieskolan, en fas per årskurs. Syftet är att öka elevernas tekniska kunnande och förståelse, ge dem insikt i innovationsprocessen och stärka deras entreprenöriella förmågor.

Temaområdet Innovation och entreprenörskap har varit inriktat på att skapa en sammanhållen och integrerad utbildningsprocess som löper genom hela gymnasietiden. Processen ökar elevernas tekniska kunnande, ger dem insikt i innovationsprocessen och stärker deras entreprenörsförmåga. Utgångspunkten har varit utbildningskoncepten Blixtlåset (Svenska Gymnasiemästerskapet för Innovatörer) och UF-företagande från Ung Företagsamhet. Båda är beprövade och inarbetade i skolvärlden, men de har inte kopplats ihop till en sammanhållen modell för innovation och entreprenörskap. Genom att skapa en utbildningsprocess i tre steg finns idag både handledning och praktisk erfarenhet som underlättar arbetet med att integrera modellen i gymnasiet i tre faser:

Fas 1: Introduktion av elever och lärare i innovation, idélära och entreprenörskap

Fas 2: Utbildning i problemlösningsmetodik med innovationshöjd

Fas 3: Utbildning i entreprenörskap och företagande

Modellen lotsar elever genom hela innovationsprocessen. Rätt använd ger modellen en möjlighet att träna och stärka eleverna i entreprenöriella förmågor såsom, initiativtagande, kreativitet, samarbetsförmåga, uthållighet, problemlösningsförmåga och självförtroende. Den ger också eleverna grundläggande förståelse för företagandets villkor som försäljningserfarenhet, kundvärde och betydelsen av innovation. Dessutom lämpar sig modellen väl för både ämnesintegrering och för att bjuda in näringslivet att medverka i utbildningen på olika sätt.

Lärare från olika Teknikcollegeregioner har tillsammans testat och vidareutvecklat framtagna metoder. För att kunna genomföra de tre stegen i modellen har lärarna fått delta i utbildningar som getts med stöd av bland annat Mälardalens högskola och Linköpings universitet.

Lärare och elever från 16 olika skolor har deltagit i arbetet, över 800 projektdeltagare, vilket har gett en fantastisk dokumentation av best practice. Under projektets gång har också antalet tävlande i Blixtlåset fördubblats och kontaktytor mot nya företag har växt.

Ett konkret resultat av arbetet är den lärarhandledning som ska spridas till samtliga utbildningsanordnare i Teknikcollegeregionerna.

Insatser och verktyg

  • Lärarlyft Innovation
  • Teknikcollege modell för innovation och entreprenörskap
  • Lärarhandledning och inspirationsmaterial
  • Fördjupningsmaterial

Utvecklingsgrupp
22 pedagoger

Projektdeltagare
851

Temaledare
Jens Carlenfors Linered, Teknikcollege Sverige kansli

Kontakt

5

LEAN är en ideologi som går ut på att maximera kundnyttan och samtidigt minimera slöseri av resurser genom olika typer av förbättringar och effektiviseringar. Arbetet med LEAN och ständiga förbättringar är idag standard hos majoriteten av Sveriges producerande företag. För att underlätta den studerandes övergång till arbetslivet behöver deras kunskaper, teoretiskt såväl som praktiskt, inom LEAN höjas. Genom att ta fram ett gediget utbildningsmaterial och utbilda lärare inom LEAN har SKM bedragit till ett omfattande kompetenslyft av deltagande pedagoger och till att öka de studerandes anställningsbarhet.

Temaområde LEAN är ett bra exempel på hur Teknikcolleges samverkansföretag har möjlighet att påverka utbildningarnas innehåll. Det är företagen som har lyft vikten av att inkludera LEAN i utbildningarna inom Teknikcollege.

Arbetet inom temaområdet har utgått från en omfattande utbildningsinsats tillsammans med 30 pedagoger på industrirelevanta utbildningar. Fortbildningen har varit ett teoretiskt kompetenslyft, men också praktisk övning i att tillämpa LEANs principer och hur man praktiskt arbetar efter dem. Efter genomförandet har materialet utvärderats och kvalitetssäkrats av projektgruppen. De genomförda övningarna samlas sedan i ett handlednings- och inspirationsmaterial som finns tillgängligt för lärare inom Teknikcollege.

I utbildningsmaterialet gås LEAN-principerna igenom och lärare får råd om hur de kan arbeta med dem tillsammans med eleverna. Materialet förenklar för lärare att inkludera LEAN i undervisningen och skapar en standardisering över hur gymnasieskolor inom Teknikcollege kan arbeta. Ett direkt resultat av kompetenslyftet har varit att pedagogerna känner att de fått betydligt bättre förutsättningar att rusta eleverna inför anställning.

Utbildningsmaterialet omfattar bland annat LEAN-spel, 5S, Ständiga förbättringar och beskrivning av olika standarder och instruktioner.

Insatser och verktyg

  • Lärarlyft LEAN
    – 5S
    – Standarder och instruktioner
    – Värdeflödesanalys
    – Ständiga förbättringar
    – Studiebesök
    – LEAN-spel
  • Lärarhandledning

Utvecklingsgrupp
30 pedagoger

Projektdeltagare
80

Temaledare
Günter Sand, Göteborgs Tekniska College

Kontakt

6

Allt färre unga vill jobba inom teknik och industri, trots att det finns stora möjligheter till spännande och utvecklande karriärer här – för både för tjejer och killar. Teknikcollege och många andra har lagt ner stora resurser på att skapa inspirerande och innovativa insatser för att öka teknikintresset redan i unga år. En stor brist har dock varit kontinuitet och struktur. Ofta har aktiviteterna varit punktinsatser med tillfälliga effekter. Den röda tekniktråden är Teknikcolleges samlingsnamn för aktiviteter som bidrar till att långsiktigt öka teknik- och industrijobbens attraktionskraft. Inom projektet har flera nya aktiviteter utvecklats och testats, samtidigt som beprövade har kvalitetssäkrats och dokumenterats.

Temaområde Ökad attraktionskraft har adresserat det faktum att allt färre unga väljer teknik- och industriyrken. Det är svårt att fylla utbildningsplatserna trots att efterfrågan på arbetskraft är stor. Den röda tekniktråden är Teknikcolleges satsning på att samla framgångsrika och beprövade metoder och aktiviteter som gynnar teknikintresset genom hela skoltiden, från förskola upp till och med gymnasiet. Ett strukturerat arbetssätt i alla åldersgrupper för att lyfta både utbildningar och yrken inom våra branscher. Det är ett sätt att säkerställa att vi är med i ungdomarnas valprocess när det är dags att välja gymnasium.

Genom SKM har Teknikcollege skapat en karta över framgångsrika och beprövade insatser, tips och idéer som kan riktas mot rätt målgrupp i rätt tid. Ett särskilt viktigt område är att underlätta för grupper som är underrepresenterade inom industrin att känna sig inkluderade, och på sikt skapa ett breddat rekryteringsunderlag. Att inspirera till och stödja tjejers teknikintresse är en viktig uppgift inom Den röda tekniktråden.

Utvecklingsgruppen för temaområdet har inventerat de aktiviteter som bedrivs i samtliga regioner runt om i landet, för att därefter skräddarsy insatser utifrån de olika regionernas behov. Det har lett till att regionernas förståelse för Den röda tekniktråden stärkts. Genom inventeringen har man också kunnat identifiera både luckor och framgångsfaktorer.

Gruppen har även tagit fram en ambassadörsutbildning för elever. Ute i regionerna har man fokuserat på att få in tjejer som ambassadörer, för att på så vis attrahera fler tjejer till Teknikcollege. Industrins egna VR-upplevelse har även skapats för att på ett nytt sätt kunna visa olika yrken inom industrin och det tekniska näringslivet. VR-upplevelsen har använts på mässor och öppna hus. Berörda lärare, rektorer och företag har dessutom fått utbildning kring värdegrund och jämställdhet, samt fått ytterligare inblick i vad som avgör ungas utbildningsval. Arbetet inom temaområdet har även resulterat i en handbok för Teknikcollegeregionernas framtida arbete med att rekrytera elever från en bredare målgrupp.

Insatser och verktyg

Utvecklingsgrupp
22 personer (främst processledare)

Projektdeltagare
660

Temaledare
Patrik Laanemets, Teknikcollege Sverige kansli
Linda Rönnbäck, Teknikcollege Norrbotten

Kontakt

The Factory

Status, kvalitet och matchning avslutade sina projektår genom en digital slutkonferens i oktober 2020 – The factory. I filmklippen nedan kan du ta del av de viktigaste leveranserna från projektet och lära känna de drivande och inblandade personerna.

Validering som katalysator för att höja kvaliteten i yrkesutbildningen.

Strategiskt arbete för attraktion – så gör Teknikcollege.

Hur framtidssäkrar vi branschen?

Politisk diskussion med utgångspunkt i Stjernqvistutredningen. I samarbete med Industrirådet.

Regional samverkan för effektivare kompetensförsörjning.

Digitalt apl-stöd och handledarutbildning.

LEAN och ständiga förbättringar i undervisningen.

Trestegsraket för svensk innovationskraft.

Kalender

Filmmaterial från SKM

Introduktionsfilmerna för respektive temaområde.

Fyra kortfilmer som stöd för prao.

Teknikcolleges VR-upplevelse introducerar fler unga till industriyrkena.

För frågor som rör hela projektet

 

Nationell projektledare

Johan Ståhl
johan.stahl@teknikcollege.se
040 35 25 49

Projektekonom

Eva Brunday
eva.brunday@teknikforetagen.se
08 782 09 59

ESF-rådet

Svenska ESF-rådet finansierar projekt som arbetar med kompetensutveckling, sysselsättningsåtgärder och integrationsinsatser.

LÄS MER

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Vi skickar ut vårt nyhetsbrev sex gånger per år. Fyll i din e-post nedan och säkerställ att du tar del av det senaste från Teknikcollege.


Vi behandlar i förekommande fall dina personuppgifter, såsom din mailadress, i enlighet med de krav som uppställs av dataskyddsförordningen och dataskyddslagen. Vi behandlar inte personuppgifter som inte är nödvändiga för oss att behandla och inte under längre tid än som behövs. Läs mer om vår personuppgiftspolicy här.