Du är här:

Praktikuppdrag för teknikelever gav nytändning i Vaggeryd

Eleverna på Teknikprogrammet på Fenix Kultur- och kunskapscentrum suckade när det var dags för praktikperiod igen. Dags att sopa golv, stapla pallar eller bocka plåtdetaljer.

Det bästa som kunde hända var att skolan inte lyckades placera dig, och du helt enkelt fick stanna på skolan istället. Anette Pallander, förstelärare i entreprenörskap på Teknikprogrammet, kände att nu får det räcka:

– Jag tröttnade på att det var så svårt att få ut eleverna på praktik, och att uppgifterna de fick inte hade med deras utbildning att göra. Jag tog upp det på nästa styrgruppsmöte med Teknikcollege i Södra Vätterbygden. Vår ordförande Jonas Pellgaard, VD på AQ Enclosure Systems AB, agerade direkt och sa att det måste vi göra något. Han bad mig att komma över så vi kunde sätta oss ner och spåna fram idéer.

Praktiken ger både elever och företag ett viktigt nätverk

Varje lokalt Teknikcollege i Sverige drivs av en lokal styrgrupp med representanter från utbildningsanordnare, kommun och näringsliv. Det är ett krav att styrgruppen har en övervägande del representanter från samverkansföretagen för att matchningen mellan utbildning och arbetsmarknad ska fungera. Jonas Pellgaard är styrgruppsordförande för Teknikcollege Södra Vätterbygden:

– Det är en utmaning för oss att rekrytera nya personer som kan hjälpa till att utveckla företaget. Under praktiken knyter vi kontakter med elever tidigt i deras utbildning och marknadsför vårt företag och vår bransch. Vi är beroende av att det finns personer som vill jobba hos oss och har den utbildning och erfarenhet som krävs. Eleverna får en egen uppfattning om kommunens företag och möjligheterna att hitta roliga och utmanande jobb. Fler elever ser positivt på en anställning på något av företagen i kommunen. Samtidigt utvecklas våra anställda i sin roll som handledare, de tycker att arbetet blir roligare tack vara kontakten med eleverna. Samarbetet mellan skola och näringsliv fungerar bra tack vara en kontinuerlig dialog och att lärare och företagsrepresentanter vill att det ska fungera. Framöver behöver skolan och näringslivet ta steget från att mest samarbeta kring praktiken till att samarbeta kring hela utbildningen, säger Jonas Pellgaard.

Praktikkoncept med tydligt uppdrag

Det finns inte så många företag i Vaggeryd, och många är ganska små. Det är en utmaning att placera alla förväntansfulla teknikelever varje år. Dessutom ska vi se till att de får relevanta uppgifter att arbeta med, helst med koppling till läroplanen.

– Vi insåg ganska snart att teknikeleverna måste få utmanande uppgifter som matchar det de lär sig i skolan. Efter en hel del funderande bestämde vi oss för att eleverna skulle få göra allting som det fungerar i verkligheten. Uppdraget blev att producera någonting, från plåt till produkt, på en vecka. Vi bestämde oss för att köra ett pilotprojekt för att se om det fungerade, berättar Anette.

Smart koncept gav lärorik process

Det var viktigt att sätta tydliga ramar och ansvarsområden. Eleven fick ett eget kontor hos företaget och det skulle alltid finnas en handledare som de kunde ringa när de fick problem. Första dagen användes till rundvandring, att ta fram idéer och skisser på en produkt som faktiskt gick att tillverka med företagets maskiner. Andra dagen fick eleverna fundera på material, mått och ta fram ritningar i CAD. Dag tre och fyra skulle produkten ut i fabriken och tillverkas, och om något inte fungerade fick de gå tillbaka till ritbordet och göra produktionsanpassningar. Och sista dagen presenterar man och redovisar arbetet för företaget.

– Det blir en otroligt lärorik process att få göra allt på riktigt. De lärde sig att problemlösning och att produktutveckling inte är en linjär process. När de såg resultatet framför sig visste de vad de skulle tänka på nästa gång. Det blev ett framgångsrikt test och vår lokala styrgrupp tyckte det var något att bygga vidare på.

Pilotprojekt med gott resultat

Efter pilotprojektet arbetade skolan och företagen fram en gemensam plan för vad praktiken skulle ge eleverna under hela studietiden. I första årskursen läggs fokus på produktionsprocessen, från offert till utleverans. Eleverna får följa en produkt genom tillverkningsprocessen och lära sig hur man arbetar med exempelvis LEAN-production och 5S. Fem dagars praktik avslutas med att skriva rapport och eventuellt redovisa resultaten på företaget.

I andra årskursen ska eleverna ta en produkt från idé till färdig detalj. Här läggs fokus på konstruktion, läsa ritningar, tillverkningsteknik och att ta fram korrekta kalkyler för produktionen. Sista året kan eleverna välja att ta sin produkt till marknaden med hjälp av Ungt Företagande, eller få en verklig uppgift ute på ett företag som är direkt kopplad till vad de läser i skolan.

– Nu har vi en riktigt bra struktur vi kan arbeta efter. Vi insåg att vi löste många problem genom att låta eleverna arbeta i grupp under praktiken. Det blir mycket enklare för företagen att hantera, eleverna får bättre handledning och skolan slipper jaga individuella praktikplatser till alla elever. Samtidigt får de lära sig att arbeta i team, precis som man gör i arbetslivet, säger Anette.

Värdeskapande arbete viktigt även under praktiken

Anette Pallander brinner för entreprenörskapet och har en bakgrund som biomedicinsk analytiker med inriktning klinisk kemi. Hon är en stark förespråkare för nära kontakter mellan elever och näringsliv, även på de teoretiska programmen:

– Det är synd att inte praktik är obligatoriskt på Teknikprogrammet. Det är viktigt att få komma ut i verkligheten och känna att de kan använda sina kunskaper. Vi är en liten skola. Det är nästan omöjligt för oss lärare på Teknikprogrammet att hantera både utbildningen och se till att 50 elever får en meningsfull praktik. Nu har vi hittat en bra modell som funkar för oss, eleverna och företagen. När eleverna kommer ut till företaget har de redan förberett en riktig uppgift. Det har varit mycket motgångar och omvägar, men jag tror på detta – och vet att eleverna uppskattar det. Detta ger ett värdeskapande arbete, precis som vi eftersträvar. Vi har som mål att de ska känna att de kan, vill och vågar när de går ut härifrån. Då har vi lyckats göra vårt jobb.

Framgångsfaktorer för praktikkonceptet “Från plåt till produkt”

• Se till att rektorn är med på tåget

• Satsa på långa lektionspass så man hinner arbeta klart eller har tid att t ex göra ett studiebesök

• Bra att etablera tankar kring entreprenörskap redan från start, då är de förberedda på vad som kommer senare i utbildningen

• Praktiken innebär att eleverna bygger upp ett bra nätverk och förstår viktiga samband.

• Gemensamt arbetssätt i arbetslaget gör att man inte behöver uppfinna hjulet inför varje praktikperiod

• Teknikcolleges lokala styrgrupp spelar en mycket viktig roll i kontakten med näringslivet

 

Text: Petter Gustafsson

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Vi skickar ut vårt nyhetsbrev sex gånger per år. Fyll i den e-post nedan och säkerställ att du tar del av det senaste från Teknikcollege och #SKM.


Vi behandlar i förekommande fall dina personuppgifter, såsom din mailadress, i enlighet med de krav som uppställs av dataskyddsförordningen och dataskyddslagen. Vi behandlar inte personuppgifter som inte är nödvändiga för oss att behandla och inte under längre tid än som behövs. Läs mer om vår personuppgiftspolicy här.