Du är här:

Ny metod ger sammanhållen innovationsprocess i skolan

Innovationsförmåga är en efterfrågad, men svårdefinierad kompetens. Nu lanserar Teknikcollege en kvalitetssäkrad och sammanhållen modell för utbildning inom Innovation och entreprenörskap på gymnasiet. En kreativ innovationsprocess för teknik- och industriutbildningar som löper genom hela gymnasietiden.

Grundbultarna i modellen är innovationstävlingen Blixtlåset och UF-företagande, en utbildning i entreprenörskap och företagande från Ung Företagsamhet. Inom ramen för utvecklingsprojektet Status, kvalitet och matchning har flera utbildningsanordnare deltagit som pilotskolor. Erfarenheterna har samlats in och resulterat i en färdig modell. Just nu pågår arbetet med att ta fram en lärarhandledning som kan integreras i utbildningarna:

– Vi vill ge elever som kommer ut på arbetsmarknaden en chans att utvecklas till starka, kreativa och pådrivande medarbetare inom olika områden. Medarbetare som är ansvarsfulla och har initiativförmåga. Det är egenskaper som efterfrågas på arbetsmarknaden men som är svåra att utbilda i. Vi vill ge utbildningsanordnare och samverkansföretag en möjlighet att tillsammans erbjuda sina studerande en bra utbildning med relevanta inslag av innovation och entreprenörskap. Vår vision är att modellen ska bli ett bra verktyg för att arbeta ämnesintegrerat och med en tydlig röd kreativ tekniktråd genom hela gymnasiet, säger Jens Linered som är projektledare för Innovation och entreprenörskap inom SKM.

 

Bild workhop
Katarina Vesterberg från Tycho Braheskolan i Helsingborg och Jens Linered.
Vetenskapligt baserad metodik

Mälardalens högskola (MDH) har också medverkat i utvecklingsarbetet. Under en heldag fick utvecklingsgruppen lyssna och jobba tillsammans med Thomas Backström, professor i Innovationsteknik, och Bengt Köping Olsson, universitetslektor, inom Innovationsteknik vid MDH.

– Vi har genomfört en fortbildningsdag med cirka 15 lärare vid gymnasiets teknikutbildningar. I utvecklingsarbetet har vi bidragit med forskningsbaserat perspektiv och metoder angående hur kreativa processer i grupp kan stödjas och ledas över tid. Denna utmaning handlar dels om hur individernas kreativitet kan kombineras med gruppernas kreativitet, dels om hur ledarskapet kan fungera faciliterande snarare än styrande, berättar Thomas Backström.

Kreativt tänkande utvecklar på många sätt

Kreativitet är mycket viktigt i alla typer av verksamheter inte minst inom utbildning eftersom den driver upptäckande och lärande generellt. Mer specifikt utvecklar idégenerering ett bredare tänkande vilket har visat sig bidra positivt till elevernas sociala interaktion och ökad förståelse för olikheter. Förutom utveckling av affärsidéer och företagande är detta viktiga förmågor för livslångt lärande och utveckling. I ett större perspektiv är kreativitet och förmåga till kreativt samarbete viktigt för möjligheter att klara globala utmaningar och samhällelig utveckling, speciellt i ett demokratiskt samhälle.

– Enligt den modell som vi använder för att förstå och möjliggöra gruppkreativitet är relationer väldigt viktiga. Det är handlar till att börja med om relationen till uppgiften. Om man lyckas formulera en uppgift som dels engagerar individen, dels ger anledningar för deltagarna att samarbeta så har man mycket större chans att lyckas. Sedan handlar det om relationerna mellan eleverna. Att det sociala klimatet är bra. Det kan ta tid för tonåringar att känna sig trygga nog att visa mer än den yta som man tror är det gruppen vill se. Det kan vara centralt att börja arbeta med det sociala klimatet så tidigt som möjligt. Till exempel göra uppvärmningar där man ser varandra och blir sedd, och där var och en får ”göra bort sig” på sätt som garanterar socialt stöd efteråt. Och till sist relationen till ledaren eller läraren. Där man som ledare strävar efter ett coachande och autentiskt ledarskap där man till exempel lyssnar och frågar snarare än kommenderar och ger feedback kopplade till övningens mål, säger Bengt Köping Olsson.

Kreativitet och kreativa processer tar tid. Det kan ge stora fördelar att innovationsprocessen hålls samman över tid på ett tydligt sätt. Det ger förståelse för hur komplexiteten i dessa processer ökar det elevernas motivation att faktiskt fullfölja alla delar och nå uppsatta mål.

– I en process som sträcker sig över hela utbildningstiden finns även möjligheter till kvalitetshöjande synergier med andra aktiviteter och ämnen som går att använda i elevernas innovationsprocesser, menar Thomas Backström.

Pilotskolor testkör innovationsprocessen

En skola som redan testat modellen är Härnösands gymnasium. Therese Arebratt är programansvarig för Teknikprogrammet och har också varit med i utvecklingsarbetet inom SKM:

Porträtt Therese Arebratt
Therese Arebratt är programansvarig för Teknikprogrammet på Härnösands gymnasium och har varit med och utvecklat, och testat, Teknikcolleges kreativa innovationsprocess.

– Det är viktigt att lyfta fram hela teknikutvecklingsprocessen. Vi vinner mycket på att utbilda både elever och lärare så att de blir duktiga på att förstå den, oavsett tekniskt område. Det höjer utbildningens kvalité och efterfrågas av företagen. Nu har vi en bra struktur som vi kan arbeta med steg för steg. Det ger eleverna förutsättningar att vara så kreativa de kan under denna fas av processen. Dessutom lär de sig att dra nytta av projektgruppens olika förståelse av problemet och idéer för hur man kan lösa det. Vi kommer att använda den med eleverna i projekt som är kopplade till den sammanhållna modellen, fast i en något förenklad variant, säger Therese Arebratt.

En sammanhållen modell för innovations- och entreprenörsutbildningen i skolan

Så här fungerar den kreativa innovationsprocessen som Teknikcollege nu lanserar för teknik- och industriutbildningar på gymnasiet:

1. Redan första året i gymnasiet ska eleverna får en introduktion och utbildning i innovation och idélära. Eleverna får bekanta sig med produktutveckling och välja en produkt utifrån ett upplevt behov.

2. Under andra året får eleverna arbeta med att utveckla en egen produkt. Förutom en idé ska arbetet även omfatta prototyptillverkning, marknadsmässighet samt presentationsmaterial av produkten. Nu får också eleverna möjlighet att tävla med sin idé i innovationstävlingen Blixtlåset. Efter lokala och regionala deltävlingar finns chans att ta sig till årets final.

3. Tredje året handlar om att ta sin idé eller produkt till marknaden. Utgångspunkten är utbildningskonceptet Ung Företagsamhet och eleverna uppmuntras att starta ett eget UF-företag.


Temaområde Innovation och entreprenörskap inom SKM

Inom temaområdet tar vi fram en modell för ett sammanhållet projekt för innovation och entreprenörskap. Målet är att de studerande ska få ett verklighetsnära och problembaserat lärande för att utveckla sitt teknikintresse, sin företagsamhet och strukturerade produktutvecklingsmetodik, någon som är betydelsefullt inför det kommande arbetslivet.

KONTAKT
Jens Linered

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Vi skickar ut vårt nyhetsbrev sex gånger per år. Fyll i den e-post nedan och säkerställ att du tar del av det senaste från Teknikcollege och #SKM.


Vi behandlar i förekommande fall dina personuppgifter, såsom din mailadress, i enlighet med de krav som uppställs av dataskyddsförordningen och dataskyddslagen. Vi behandlar inte personuppgifter som inte är nödvändiga för oss att behandla och inte under längre tid än som behövs. Läs mer om vår personuppgiftspolicy här.