Du är här:
Prao möjlighet för framtida kompetensförsörjning

Inspirationsmaterial för en framgångsrik prao

Sedan 1 juli 2018 ska alla elever i grundskolan erbjudas prao, både på kommunala och fristående skolor. Genom förberedelser och planering kan prao bli en tidig och viktig insats för att stärka den långsiktiga kompetensförsörjningen. Bra relationer lönar sig, inte minst när de byggs tidigt i livet. Teknikcollege tar just nu fram ett nytt inspirationsmaterial för företag med tips på hur både högstadieeleverna och näringslivet ska få ut så mycket som möjligt av prao-perioden.

Susan Patriksson på Preemraff i Lysekil berättar om företagets PRAO-satsning i Teknikcolleges inspirationsmaterial för en framgångsrik prao.

 

En bra prao handlar om förberedelser och att ha ett tydligt mål med att ta in elever på arbetsplatsen. Ett företag som sett möjligheterna är Preemraff i Lysekil. Här är prao på väg att bli en integrerad del av verksamheten:

– När vi märkte att allt färre ville utbilda sig inom teknik, industri och el insåg vi behövde göra något. Vi vill gärna nå de elever som bor i närheten och lära känna dem redan under högstadiet. Vi vet att de gärna stannar kvar på hemorten om de har chans att få ett bra jobb här. De senaste fem åren har därför alla sjundeklassare i Lysekil, Munkedal och Sotenäs, cirka 350 elever per år, varit här på studiebesök. Prao är ytterligare en möjlighet att bygga relationer, och vi har nu tagit fram ett internt program för hur den ska genomföras. Vi var ganska väl förberedda när vi tog fram programmet eftersom vi redan har ett lärlingsprogram för 16-åringar på Industriprogrammet. Det handlar bara om att göra sin hemläxa och utgå från de regler som finns, till exempel i Arbetsmiljö för minderåriga (Arbetsmiljöverkets författningssamling), berättar Susan Patriksson på raffinaderiet Preemraff i Lysekil.

Förberett prao-program på företaget

På Preemraff finns många farliga miljöer och tidigare välkomnades bara besökare över 18 år till företaget. De högstadieelever som gjorde prao här var hänvisade till kontoret. Idag finns det ledningsbeslut på att företaget ska ta emot nio elever per prao-vecka. Det finns också ett färdigt program med halvdagsmoment för hela veckan, som är förankrat inom alla berörda delar av företaget:

– Vi vill att de ska se olika miljöer inom företaget, och alltid varva teori med praktiska moment. Första dagen får de gå igenom en säkerhetsutbildning och lära sig vad vi gör på arbetsplatsen. De får träffa räddningstjänsten och hämtar ut sina skyddskläder – bara det är spännande för dem. Under de tre följande dagarna delar vi upp dem i tre grupper. De får besöka och sitta med i kontrollrummet, träffar projektingenjörer och underhållspersonal i verkstaden. De praktiska momenten genomförs i våra utbildningslokaler eller verkstäder. Det kan vara att rita i Autocad, göra enklare prover med vatten i vårt labb eller testa något verktyg ute i verkstaden. Prao-eleverna får till exempel träffa rörmontörer och provar att skruva bult och mutter, och de får göra några enklare tester i elektrikernas verkstad. Sista dagen får de i uppdrag att göra en egen presentation i datorn. Där ska berätta och redovisa om sin prao och hur de tänker kring gymnasie- och yrkesval. Samtidigt får de en färdig presentation att ta med sig tillbaka till skolan, berättar Susan Patriksson.

Handplockad handledare som engagerar

Förankringsprocessen har varit viktig inom Preemraff, och det är ganska många som är inblandade i prao-verksamheten. På varje avdelning finns en handplockad handledare som är huvudansvarig, men allt finns dokumenterat så det är lätt för någon annan att genomföra passet om det behövs.

– På varje avdelning finns en handledare som ansvarar för ett halvdagspass. Det är alltid en person som vi vet har lätt för att prata med och engagera eleverna. De berättar till exempel vad de gick för program på gymnasiet och vad de gör under en arbetsdag. Många har gått Teknikcolleges handledarutbildning som vi tycker är superbra. Uppdelningen i halvdagar gör att det inte blir någon större belastning för våra anställda. Vi har gjort riskanalyser och det finns lathundar för alla stationer. De praktiska momenten är viktiga för att eleverna ska orka hela dagen. Uppgifterna påminner lite om det de får göra på lektionerna i kemi, teknik, och slöjd. Hittills har eleverna varit väldigt nöjda när varit på prao hos oss. I varje grupp med nio elever som kommer hit är det cirka hälften som ändrar inriktning från till exempel samhälls- och ekonomiprogrammen till en teknisk utbildning. När de varit här förstår de att teknik inte bara ett torrt ord, de får en massa aha-upplevelser och har sett vad det kan innebära att jobba med teknik, säger Susan.

Ännu en grupp nöjda prao-elever hos Preemraff i Lysekil.

Nu när ett par elevgrupper har provat Preemraffs prao-program blir det tydligt att det är betydelsefullt att visa upp verksamheten. Eleverna tycker det är jättekul att se hur ett företag fungerar i verkligheten. De har ingen aning om vad en processingenjör sysslar med eller att det ens fanns som yrke. Dessutom är det ett riktigt bra sätt att nå ut till tjejer som ofta inte riktigt vågar bejaka sitt teknikintresse:

– Vår första prao-grupp bestod av enbart tjejer. Av de nio tjejerna valde sedan fem av dem att gå en utbildning med teknisk inriktning på gymnasiet. De ändrade sig efter sin prao-tid. Det är fantastiskt. Det är viktigt att göra praon intressant och omväxlande. Man behöver inte jobba hela tiden, det är inte det som är grejen. De behöver tid att bara vara med och suga in allting. Blanda teori med lite praktiska uppgifter. De ska få känna sig som en del av arbetsplatsen, och en enkel sak som arbetskläderna gör att de känner sig inkluderade och jämställda. Ofta har tjejerna det jobbigt med att ta på sig kläderna första dagen, men på fredagen vill de inte lämna ifrån sig dem, berättar Susan.

Prao-projektet på Preemraff har pågått i tre år, varje år med tre olika grupper med elever. Det är alltså för tidigt att se några direkta resultat i rekryteringen. Samtidigt har flera av eleverna återkommit för att göra sina gymnasiearbeten eller APL hos företaget.

– Vi är involverade i flera utbildningar på både gymnasiet och vuxenhögskolan. Och vi ser resultat. Många väljer produktionsinriktning på teknikprogrammet, en del har börjat på industriprogrammet och några har gjort sin lärlingstid här. I år var det enda gymnasieprogrammet med kö Industriprogrammet. De som inte får plats väljer ofta el istället. Det har blivit ett rejält lyft för de tekniska utbildningarna här, och det har vi definitivt varit med om att påverka. Vi märker att satsningarna tillsammans med TC-kompisarna ger resultat. Vi har en väl fungerande styrgrupp och skolorna vet vad de behöver ha för inriktning. Vi som företag ställer upp med till exempel prao-platser, utrustning och föreläsare. Vi är involverade i utbildningarna helt enkelt, säger Susan Patriksson.

Tjejer vågar välja teknik senare i livet

Vuxenutbildningen har blivit mycket populär bland tjejer. Och hälften av eleverna får jobb hos Preemraff:

– Det har spridit sig att det är en bra utbildning och skolan har 50 sökande till 20 platser. Det roliga är att det är fler tjejer än killar som söker. Jag tror att man måste vara väldigt säker på sitt teknikintresse om man ska välja teknik redan i nian om man är tjej. När de blivit lite äldre, över 20, vågar de följa sitt tekniska intresse. Det är väldigt många som får jobb hos oss eller de andra företagen som samverkar med Teknikcollege i vår region. Arctic Paper, Uddevalla energi och Stenungsundsindustrierna är andra exempel på viktiga arbetsgivare häromkring. Alla kan få ett jobb i industrin om de vill det. Men vi är tydliga med att eleverna måste klara skolan för att vi ska ta emot dem här på praktik till exempel, berättar Susan.

Susan Patriksson är styrgruppsordförande i Teknikcollege Fyrbodal och utbildningsansvarig på Preemraff i Lysekil. Hon har också varit delaktig Teknikcolleges arbete med att ta fram ett digitalt stödmaterial kring prao för företag. Målsättningen är att sänka trösklarna och få fler företag att se prao som en möjlighet. Den 21 november släppes inspirationsmaterial på teknikcollege.se.


Temaområde Ökad Attraktionskraft inom SKM

Det finns en stor bredd av arbetsuppgifter och karriärmöjligheter inom industrin som ungdomar ofta inte känner till. Ett sviktande rekryteringsunderlag i kombination med industrins utmaningar när det kommer till kompetensförsörjning kräver satsningar för att öka kännedomen om industrin som en attraktiv arbetsplats. Målet med temaområdet är att skapa en tydlig ”Röd tekniktråd” i en samordnad och politiskt förankrad organisationsmodell med aktörer som ökar och bibehåller ungdomars intresse för teknik och industrirelevanta utbildningar. Exempel på aktiviteter inom detta temaområde är:

  • Teknikcollege VR-upplevelse
  • Ambassadörsutbildning
  • PRAO-inspiration för företag
  • Mall för Den röda tekniktråden

KONTAKT

Patrik Laanemets

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Vi skickar ut vårt nyhetsbrev sex gånger per år. Fyll i den e-post nedan och säkerställ att du tar del av det senaste från Teknikcollege och #SKM.


Vi behandlar i förekommande fall dina personuppgifter, såsom din mailadress, i enlighet med de krav som uppställs av dataskyddsförordningen och dataskyddslagen. Vi behandlar inte personuppgifter som inte är nödvändiga för oss att behandla och inte under längre tid än som behövs. Läs mer om vår personuppgiftspolicy här.