fbpx

Du är här:
Status, kvalitet och matchning

The Factory – slutkonferensen där vi presenterade våra viktigaste leveranser från SKM

Slutkonferensen för Status, kvalitet och matchning (SKM) var en viktig dag för svensk industri. Under dagen presenterades de väsentligaste leveranserna från tre års hårt arbete. Dagen bjöd på sju digitala seminarier kopplade till våra temaområden.

Industrirelevant utbildning – För dyrt att låta bli?
Det första seminariet tog avstamp i den omdiskuterade utredningen ”Planering och dimensionering av Komvux och gymnasieskola”. Till dagen var viktiga aktörer från politiska sfären närvarande. De diskuterade hur arbetsmarknadens behov av yrkesutbildningen bör tillgodoses. Idag anpassas utbildning efter elevernas förstahandsval. Många väljer inte de bristyrken som arbetsmarknaden behöver. Den statliga utredaren Lars Stjernqvist som ansvarade för rapporten presenterade en ny modell för gymnasiet och komvux.

– Industrin får inte den kompetens den behöver, det är inte hållbart. Jag föreslår därför en ny utbildningsmodell som även tar hänsyn till näringslivets önskemål, säger Lars Stjernqvist, tidigare sekreterare för utredningen Gemensamt ansvar – en modell för planering och dimensionering av gymnasial utbildning.

 

Regional samverkan för effektivare kompetensförsörjning
Vi övergick sedan till att diskutera vikten av regional samverkan. Inom Teknikcollege samarbetar kommuner, utbildningsanordnare och företag. Utmaningen inom projektområdet var att bygga effektiva och långsiktiga strukturer för samarbete.

– Vi har tagit fram verktyg och arbetsmetoder som tydliggör vårt viktiga arbete för industrins kompetensförsörjning. Våra mervärden har klargjorts i fakta och siffror. Det ökar engagemanget från samarbetspartners, säger Rickard Bäck, projektledare för temaområdet.

En samsyn om verksamheten är viktig för alla aktörer inom Teknikcollege.

– Det är bra att Teknikcollege mäter och följer upp vad som förväntas av samverkanspartners och vad de kan förvänta sig av Teknikcollege, säger Anna Jähnke, ordförande i Regionala utvecklingsnämnden Skåne.

– Data som togs fram i projektet har varit oerhört värdefullt. Vi har använt underlaget till att argumentera för att utöka verksamheten, vilket vi har lyckats få igenom. Nu är vi bättre rustade för att möta näringslivets behov i Skåne, säger Carina Lengbrant-Malmberg, projektledare Teknikcollege Skåne.

 

Validering som katalysator för att höja kvaliteten i yrkesutbildningen
Det andra temaområdet som presenterades var validering, en modell som tagits fram för att kunna bedöma yrkeskompetens. Här presenterades fördelarna med att validera kompetens.

– Validering motiverar elever. De får papper på att de behärskar det som krävs för att jobba inom industrin och har konkreta mål att jobba mot, säger Tommy Töyrä, projektledare för temaområdet.

– Validering är en trygghet för företagen. De vet att personer som anställs kan det som behövs, säger Henrik Smedmark, ordförande Svensk Industrivalidering, ansvarig kompetensförsörjning på Trä- och Möbelföretagen och Grafiska Företagen.

Validering ger även mervärde för utbildningsanordnare. De kan identifiera kunskapsluckor och arbeta med att åtgärda det. Det är ett sätt att säkerställa att skolans undervisning matchar det som efterfrågas av företagen.

– Man ska prata samma språk i skolan och arbetslivet, säger Henrik Smedmark.

 

Digitalt stöd och handledarutbildning
Arbetsplatsförlagt lärande (apl) är en avgörande del av yrkesutbildningen. Det kan hjälpa eller stjälpa elevers syn på arbetslivet. Det är därför viktigt att företagen har rätt förutsättningar för att tillgodose en bra handledning till elever. Seminariet presenterade hur vi har arbetat med att stärka handledaren, de på företagen som tar emot elever i apl.

– Vi har utvecklat lärandemål som ger en tydlig utgångspunkt för alla moment under apl. Det gynnar båda eleven och handlaren, säger Tommy Töyrä, projektledare för temaområdet.

Elevdokumentation är ett krav under apl. Det innebär att eleven ska dokumentera sin arbetsplats och beskriva deras avklarade arbetsuppgifter. Inom ramen för projektet har Teknikcollege utvecklat ett digitalt apl-stöd. Det har lett till uppskattade förändringar när det gäller elevdokumentation. Eleverna har blivit mycket tydligare i sin dokumentation av arbetsmoment.

– Det digitala verktyget har underlättat mycket för eleverna. De har tidigare varit tvungna att skriva för hand och dokumentera apl på papper, vilket har varit krångligt. Nu kan de enkelt göra det med mobilen och datorn, säger Janne Brännvall, lärare och APL-samordnare Luleå gymnasieskola.

 

LEAN och ständiga förbättringar i undervisningen
Dagens femte seminarium fokuserade på LEAN, en filosofi för förbättringsarbete. Eran av digitalisering har lett till dramatiska förändringar inom industrin. Företag jobbar mycket med förändringsprocesser för att kunna hänga med i det digitala samhällets utveckling. Det innebär också att deras medarbetarna måste vara anpassningsbara.

– Vi har arbetat med att utveckla ungas förmåga att förstå förändringsarbete, säger Günter Sand, projektledare för temaområdet.

Ett av projektmålen var att implementera processer för förbättringsarbete implementeras i klassrummet. På så sätt tränar elever sin problemlösningsförmåga vilket gör dem mer anställningsbara.

– Medarbetare som förstår förändringsarbete och problemlösning är otroligt eftertraktade på arbetsmarknaden. Den egenskap som gör att man har en större förståelse för kunders behov, berättar Rasmus Bäckman, Lean Six Sigma Black Belt, Saab Barracuda.

– Elevers förmåga till att förstå problemlösning kan inte lämnas till slumpen. Det här är något som går att träna och vi lärare måste hjälpa dem på traven, instämmer Mathias Magnusson, programansvarig på Teknikerprogrammet TE Carl Engström-gymnasiet.

 

Trestegsraket för svensk innovationskraft
Projektet har tagit fram en modell som gör det möjligt för lokala och regionala Teknikcollege att arbeta strukturerat med att stärka elevers innovationsförmåga och entreprenörskap och därmed rusta dem inför ett kommande arbetsliv. I seminariet presenterades några av projektets resultat och insikter.

– Modellen ger praktiska tillvägagångssätt för att utveckla våra elevers idegenerering och uppfinningsrikhet, säger Anette Klasson, lärare på Finnvedens Gymnasium.

I detta temaområde har elever fått skapa egna innovativa projekt, från idé till prototyp.

– Eleverna fick arbeta med riktiga pengar och riktiga kunder. Det ger dem en ökad förståelse för arbetslivet och företagandets villkor, säger Jens Carlenfors Linered, projektledare för temaområdet.

– Det är roligt för unga att få starta egna företag under utbildningen. Det lockar fler sökande till programmen, inflikar Johanna Arvidsson, processledare Teknikcollege Västra Småland.

Varför är det viktigt att arbeta med entreprenörskap och innovationsförmåga i utbildningen? Under seminariet presenterades argument för det.

– Innovationsförmågan formas i ungdomsåren, därför är det viktigt att träna sin idégenerering så tidigt som möjligt, säger Mattias Lindahl, professor EcoDesign och Ph.D in Machine Design Environmental Technology and Management, Linköpings universitet.

– När unga tränar sin kreativa förmåga fostras även öppenhet och förståelse för andra människor kommenterar Bengt Köping Olsson, Ph.D. in Innovation & Design, Mälardalens högskola.

Strategiskt arbete för attraktion – Så gör Teknikcollege
Det sista temaområdet presenterade metoder för att öka andelen unga på industrirelevanta utbildningar. Det görs bland annat genom normbrytande aktiviteter som tilltalar ungdomar.

– Vi måste ändra den stereotypa bilden av industrin, säger Linda Rönnbäck, projektledare för temaområdet.

Det är viktigt att uppmuntra teknikintresset i en tidig ålder.

– Unga i nian har ofta redan en tydlig uppfattning av vad de är intresserade av och vad de ska läsa på gymnasiet, säger Ulrik Hoffman, VD på Ungdomsbarometern.

– Ökad attraktionskraft är en långsiktig process. Vi ska helst börja med riktade aktiviteter redan i förskolan, instämmer Mia Hasselgren-Lundberg, processledare på Teknikcollege Östergötland.

 

Teknikcollege som möjliggöraren
Dagens sista seminarium sammanfattade leveranserna från projektet. SKM är en stor succé. Mer än 2000 elever, 300 företag, 100 lärare och processledare har deltagit under åren och tillsammans har vi höjt standarden för hur man jobbar med industrirelevanta utbildningar.

– Teknikcollege är en fantastisk framgång, jag är en stolt ordförande för verksamheten säger Marie Nilsson, förbundsordförande på IF Metall tillika ordförande för Teknikcollege.

– Teknikcollege är vår mest framgångsrika modell för att säkerställa svensk kompetens instämmer Klas Wåhlberg, VD på Teknikföretagen tillika vice ordförande för Teknikcollege.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Vi skickar ut vårt nyhetsbrev sex gånger per år. Fyll i din e-post nedan och säkerställ att du tar del av det senaste från Teknikcollege.


Vi behandlar i förekommande fall dina personuppgifter, såsom din mailadress, i enlighet med de krav som uppställs av dataskyddsförordningen och dataskyddslagen. Vi behandlar inte personuppgifter som inte är nödvändiga för oss att behandla och inte under längre tid än som behövs. Läs mer om vår personuppgiftspolicy här.